Vi skriver om habilitering & funktionsnedsättningar

Funktionsnedsättningar och habilitering

En funktionsnedsättning kan betyda många saker. Men synonymt är att ens funktion är nedsatt. Det kan röra sig om ett psykiskt funktionshinder där man inte kan fungera bra socialt eller ett fysiskt funktionshinder som kan innebära till exempel att ens ben inte fungerar och man måste sitta i rullstol.

Habilitering syftar på hjälp till en person som har fötts med ett funktionshinder, eller att det har uppstått i väldigt ung ålder. Till skillnad från rehabilitering som syftar på att man ska komma tillbaka till sin vanliga funktion, vilket kräver att tillståndet har uppkommit senare i livet.

På denna sida har vi samlat information om funktionsnedsättningar och habilitering. Det gäller både psykiska och fysiska nedsättningar, antingen enskilt eller i kombination. Vårt syfte med sidan är att sprida information om olika funktionsnedsättningar. Detta i hopp om att kunna hjälpa både personer med funktionsnedsättning och personer i dess omgivning.

Som funktionsnedsatt finns det stora möjligheter i livet, så länge man får rätt förutsättningar och hjälp redan från start. Med extra insatser tidigt i livet finns det stora möjligheter att utvecklas och växa in i rollen som funktionsnedsatt.

En funktionsnedsättning behöver inte betyda att man har en nedsatt funktion i alla situationer. Det kan till exempel röra sig om autism. Personer med autism har ofta något ämne som de är väldigt duktiga inom. Om personen kan specialisera sig i det ämnet så får personen känna på hur det är att leva ett normalt liv utan förhinder. Ett annat bra sätt är att komma ut i arbetslivet. När man jobbar bidrar det till att ens psykiska välmående förstärks. Men känner att man är behövd och att man har en funktion i samhället.

För de personer med så pass grav funktionsnedsättning att det inte kan arbeta finns det andra aktiviteter som kanske passar bättre. Det kan röra sig om grupper där man träffas med likasinnade för att utbyta erfarenheter och tips.

Senaste Bloggar

Kreditkort för personer med funktionsnedsättning

Många svenskar väljer att skaffa kreditkort, och sanningen är att kreditkort även kan vara ett bra val för funktionshindrade. I den här artikeln förklarar vi vilka fördelar ett kreditkort kan ge för personer med funktionshinder, samt vilka kreditkort som passar bäst för funktionshindrade.

 

Vad är ett kreditkort?

Ett kreditkort är ett plastkort som gör att du kan handla mot ett kreditkonto, som har en förutsagd gräns. Du får varje månad ett brev som förtydligar vad din kreditskuld ligger på, och hur mycket du måste betala tillbaka för att slippa betala ränta på din totala skuld.

 

Viktiga funktioner för ett kreditkort för funktionsnedsatta

 

1. Stöd för digitala betaltjänster

Apple Pay, Google Pay och Android Pay är tre exempel på tjänster som medför att du kan betala kontaktlöst. Det är en stor fördel om det kreditkort du skaffar har stöd för kontaktlösa betalningar, då du enkelt kan betala med din telefon eller din smarta klocka genom att föra din enhet nära betalterminalen.

Du slipper med andra ord leta efter ditt kreditkort i plånboken, för att därefter stoppa tillbaka det. En enkel manöver med din smarta klocka eller din smartphone räcker för att du ska kunna betala dina köp.

 

Läs mer: Så mycket får man som ersättning som god man

 

2. Stöd för blipp

Att blippa är en förkortning för att du betalar kontaktlöst genom att föra kreditkortets chipp nära betalterminalen. När betalterminalen säger ”blipp!”, då är transaktionen genomförd. I skrivande stund kan du blippa för maximalt 400 kr per dygn utan att behöva uppge din PIN-kod.

Notera även att du kan vara tvungen att uppge din PIN-kod vid vissa tillfällen, då din bank vill försäkra sig om att kortet inte är stulet.

 

3. Cashback och/eller bonus

Cashback innebär att du får pengar tillbaka när du handlar med ditt kreditkort. Det är vanligt med en cashback på cirka 1 procent, men denna förmån kan ibland ligga på upp emot 4 – 5 procent när du handlar i butiker som har anknytning till kortutfärdaren.

Bonus innebär att du samlar bonuspoäng som du exempelvis kan växla in mot resor eller hotellövernattningar. I regel finns det en poängshop där du kan växla in dina poäng mot de produkter du vill ha. Det är vanligt att den bonus du får med ett kreditkort ligger på mellan 0,5 – 5 procent.

 

Rekommenderade kreditkort för dig med funktionsnedsättning

 

1. Everydaycard

Everydaycard är ett flexibelt kort med låg ränta, och en relativt hög bonus som ligger på mellan 0,5 och 1 procent. Du får även ta del av ett flertal kostnadsfria försäkringar som:

  • Leveransförsäkring vid internetköp.
  • Självriskskydd vid bärgning och assistans.
  • Reseförsäkring med avbeställningsskydd och olycksfallsskydd.

En stor nackdel med Everydaycard är att du inte kan betala med vare sig Apple Pay, Samsung Pay, Google Pay eller Android Pay. Du kan dock blippa, om du vill betala kontaktlöst med kortet.

 

2. Bank Norwegian Kreditkort

Norwegian kortet fungerar med både Apple Pay samt Google Pay, och utöver det kan du få upp emot 10 % bonus med kortet. En kompletterande reseförsäkring inkluderas även, men de shoppingförsäkringar som du får via Everydaycard erbjuds inte här.

Sammantaget är Bank Norwegian ett utmärkt kreditkort för alla som ofta reser med Norwegian, och den bonus som inkluderas på minst 0,5 % är tacksam.

 

Varför ska man skaffa ett kreditkort?

Ett kreditkort passar inte för alla. Det är viktigt att du kartlägger ditt eget konsumtionsmönster, och väljer det kreditkort som du tjänar mest pengar på. Om du reser mycket är ett resekort en bra idé, eller om du shoppar mycket är ett shoppingkort en bra idé.

Notera även att du inte ska skaffa ett kreditkort om du vet att du kommer ha svårt att betala tillbaka de belopp som uppges på månadsfakturan. Att skaffa ett kreditkort är aldrig en bra lösning för att lösa kortsiktiga ekonomiska problem.

Så mycket kostar en permobil

En permobil (som även kallas för el-rullstol eller el-scooter) kostar i regel från 7 000 till 45 000 kronor. Dyrare permobiler har nästan alltid en högre maximal hastighet, så även en längre maximal körsträcka. Dyrare permobiler har i regel även bättre köregenskaper samt högre komfort.

I den här artikeln förklarar vi först vad en permobil kostar, varpå vi berättar mer om de faktorer som påverkar prisbilden för en elrullstol. Avslutningsvis ger vi dig ett flertal exempel på hur man kan finansiera sin permobil.

 

Vanliga priser för permobil

Permobil Pris Hastighet Sträcka Laddningstid
Etac Arctic 34 900 kr 17 km/h 30 till 45 km 6 till 10 timmar
Etac Travel XL 14 900 kr 7 km/h 20 till 25 km 6 till 8 timmar
AirWheel H3S 20 990 kr 6 km/h 15 till 20 km 5 till 6 timmar
Elektrisk rullstol A3 9 990 kr 7 km/h 15 till 30 km 6 till 8 timmar
Timagu D 130 14 990 6 km/h 15 till 20 km 6 till 8 timmar

Kan man få en permobil gratis?

Ja, som 1177.se förtydligar kan bland annat fysioterapeuter och sjuksköterskor utreda huruvida du har rätt till en kostnadsfri rollator. Det krävs oftast en läkare som bekräftar utfärdandet, och det är alltid din funktionsnedsättnings allvarlighetsgrad som avgör hur mycket du själv måste betala.

 

4 faktorer som påverkar priset för en rollator

  1. Märket: Mer välkända märken kostar i regel mer pengar.
  2. Maxhastigheten: En högre maxhastighet medför ofta ett högre pris.
  3. Räckvidden: En längre räckvidd kräver ett kraftigare batteri. Det leder nästan alltid till att inköpspriset blir högre.
  4. Laddningstiden: Ett batteri som kan laddas snabbt kräver ny teknologi. Det medför ofta att inköpspriset blir högre.

 

Hur kan man finansiera sin permobil?

Om utredaren beslutat att du inte har rätt till en kostnadsfri elrullstol är det brukligt att antingen hel- eller delfinansiera den. Att kunna betala för sin permobil på en gång är få förunnat, vilket innebär att lån till en permobil är vanligt förekommande.

 

Trots att det finns många subventioner för funktionsnedsatta har Sverige en lång väg att gå, gällande att ge samtliga funktionsnedsatta de hjälpmedel de behöver.

 

3 sätt att finansiera el-rullstolen

  1. Privatlån: Har en ränta på mellan cirka 5 och 10 %.
  2. Snabblån: Har en ränta på mellan cirka 10 och 40 %.
  3. Samlingslån: Du samlar mindre krediter och sparar pengar.

Nedan pratar vi mer om de finansieringsalternativ som precis nämnts i större detalj.

 

1. Privatlån för en el-rullstol (ca. 7,5 % ränta)

Ett privatlån har en låg ränta, och då du ofta kan betala av ett privatlån i uppemot 12 år blir månadskostnaden i regel inte särskilt påtaglig. När du ansöker om ett lån för permobil är det dock viktigt att du använder dig av en låneförmedlare, likt Sambla.

När du lånar pengar med hjälp av Sambla tas endast en kreditupplysning, samtidigt som ett flertal kreditorer tävlar om att ge dig den lägsta räntan. En låneförmedlare är ett måste för att man ska kunna få bra ränta på privatlån.

 

2. Snabblån för en el-rullstol (ca. 25 % ränta)

Räntesatsen är väl tilltagen för snabblån, som även räknas som högriskkrediter. Men om du har en betalningsanmärkning eller en ansträngd ekonomi kan du bli tvungen att ta ett snabblån för att finansiera permobilen. Snabblån betalas dessutom nästan alltid ut inom en timme, vilket medför att du kan få din permobil skyndsamt.

Men om du har de ekonomiska förutsättningar som krävs för att kunna ta ett privatlån, då ska du teckna dig för ett privatlån i stället.

 

Läs mer: Vad betyder adaptiv förmåga?

 

3. Samlingslån för en el-rullstol

Du kan inte finansiera din permobil med ett samlingslån, men om du tecknar dig för ett samlingslån minskar du dina löpande lånekostnader. Mer specifikt medför ett samlingslån att du sammanfogar mindre och dyra krediter, vilket du sparar pengar på varje månad.

Med en större månatlig ekonomisk buffert ökar du dina möjligheter att inte behöva delfinansiera din permobil, och de pengar du får över kan du dessutom nyttja för att betala av på det eventuella privatlånet du tagit för att finansiera din permobil.

Hur mycket får man som ersättning som god man?

Som god man tjänar du i regel cirka 10 000 kronor brutto årligen, såvida du tar dig an ett uppdrag med medelsvår komplexitet. Din ersättning betalas alltid ut årligen, och ersättningsbeloppet är alltid baserat på en bestämd procentsats som grundas utifrån det basbelopp som gäller för året.

 

Exempelarvode för god man

En äldre man bor på ett serviceboende och är i behov av tillsyn tre gånger dagligen. Mannen har inga egna tillgångar och behöver i regel assistans från dig som god man cirka två gånger månatligen.

Du hjälper mannen med följande uppgifter:

  • Du är behjälplig med att betala räkningar
  • Du öppnar och sorterar posten
  • Du lämnar in den årliga inkomstdeklarationen
  • Du deltar på möten i brukarens ställe

Den ersättning som gör sig gällande i detta fall består av följande inkomstposter:

  • 4 650 kronor per år: För att sörja för brukaren
  • 4 650 kronor per år: För att förvalta brukarens egendomar
  • 930 kronor per år: För allehanda kringkostnader likt bränsle och parkeringsavgifter
  • 10 230 kronor per år: Ligger din totala årliga ersättning på innan skatten är dragen.

 

Kan man inte få ett klart besked gällande arvodet?

Det är omöjligt att svara på frågor såsom: ”Vad får en god man i Stockholm för ersättning”, samt ”vad får en god man i Malmö för ersättning?” Det är alltid överförmyndarförvaltningen i din kommun som beslutar om vilka procentsatser och summor som betraktas som en skäliga för ditt arbete.

Detta faktum medför att din årsersättning kan variera kraftigt, vilket vi pratar mer om nedan.

 

Tips: Läs mer om hur det fungerar att vara god man i Handboken för förvaltare och goda män.

 

Vad påverkar din ersättning som god man?

Ersättningen påverkas främst av uppdragets komplexitet samt tidsåtgång. Du kan även vara god man för fler brukare, för att på så sätt få ett högre årligt arvode. Att agera god man är dock ett frivilliguppdrag som nästan aldrig ger dig några större inkomster, även om du tar dig an flera brukare.

Att bli god man för att tjäna snabba pengar är en såväl dålig som oetisk idé.

 

Måste brukaren betala mig som god man?

Det beror på. Om brukaren har sparat kapital och/eller en god pension måste denne i regel betala ditt arvode. Men om brukaren inte har råd att betala för dina tjänster är det istället kommunen som ska stå för betalningen av hela arvodet till dig, alternativt en procentuell del av ditt arvode.

 

Brukare och krediter

Kan brukare teckna sig för lån?

Ja, men det är alltid du som god man som avgör huruvida ett lån är en god idé eller inte. Om din brukare har det ekonomiska utrymme som krävs för ett lån samt om pengainfusionen gör nytta, kan ett lån vara försvarbart. Ett befogat lån kan bland annat innefatta att brukaren lånar pengar till ett nytt boende.

Att jämföra lån via en låneportal är fördelaktigt, främst då ett flertal långivare tvingas tävla om att ge din brukare den bästa räntan. Låneportalen Enklare erbjuder en smidig lånewidget som medför du enkelt kan komma igång och jämföra låneerbjudanden från ett flertal kreditorer.

 

Läs mer: Billiga lån med bra ränta – jämför och hitta ditt lån med Enklare.

 

Har din brukare småkrediter?

Om den brukare du hjälper har dyra småkrediter är det en bra idé att sammanfoga dessa till ett så kallat samlingslån, för att därmed kunna sänka brukarens totala kostnader för lån. Småkrediter på mellan 10 000 och 40 000 kronor har ofta en ränta på cirka 25 %.

Räntesatsen för ett samlingslån ligger i regel på 5–10 %, vilket medför att din brukare får ta del av ytterligare en fördel; förutom att den totala lånekostnaden minskar betraktar kreditorerna din brukare som mer kreditvärdig, då ett samtlingslån ger ett mer strukturerat och ansvarsfullt intryck i jämförelse med om din brukare skulle ha haft ett flertal mindre krediter.

 

Kan alla bli gode män?

Nej, tre fasta kriterier måste vara uppfyllda för att du ska kunna verka som god man.

 

3 kriterier för att bli god man

  1. Du ska vara rättrådig: Det vill säga följa de lagar som gäller i samhället, och du får inte heller ha gjort dig skyldig till ett brott som kan ha påverkan på ditt uppdrag som god man.
  2. Du ska vara erfaren: Mer specifikt ska du ha en god livserfarenhet som bland annat inkluderar arbetsvana, goda kunskaper i språk samt minst en grundläggande ekonomisk kompetens.
  3. Du ska vara lämplig för uppdraget: Vilket bland annat kan inkludera särskilt goda omvårdnadskundkaper och/eller särskilt goda kunskaper inom ekonomi.

Utöver detta är det även fördelaktigt att som god man ha en god adaptiv förmåga, vilket innebär att du kan anpassa ditt beteende till den miljö vari du verkar.

Aktiviteter för personer med funktionsnedsättningar

Det är viktigt med ett aktivt liv, och det gäller inte minst för personer med ett eller flera funktionshinder. Har man en grav nedsättning kan det kännas svårt att utföra en aktivitet, men det finns något som passar för alla, oavsett nedsättning och oberoende om det är en psykisk eller fysisk nedsättning.

 

Fysiska aktiviteter för funktionsnedsatta

Fysiska aktiviteter är alltid bra och hjälper kroppen att hålla igång. Även personer med nedsatt fysik, en så kallad somatisk funktionsnedsättning, kan utföra olika fysiska aktiviteter så länge de är anpassade. Med rätt utrustning kan personer med förlamade ben eller helt utan ben till och med spela ishockey.

Fotboll är också en aktivitet som brukar gå bra att spela. Man behöver inte spela med de rätta reglerna utan här handlar det mer om att få röra på sig, komma ut och träffa folk. Ett tips är att spela på en mindre plan, det brukar underlätta.

Vill man göra en fysisk aktivitet men som inte är en sport är promenader bra. Det fungerar för den som kan gå, men även personer i rullstol kan komma ut på en promenad om underlaget tillåter. I många naturreservat finns det kortare slingor som är rullstolsanpassade.

 

Aktiviteter utan fysisk påfrestning

Det finns även aktiviteter som inte handlar om att träna eller utmana det fysiska. Det kan vara en bokklubb eller bara ett möte mellan funktionsnedsatta. Det kan vara väldigt bra för en funktionsnedsatt person att få träffa andra personer som är i samma sits. Det behöver inte handla om att de har exakt samma funktionshinder, utan bara att de också har något hinder. Man kan byta livserfarenheter, dela med sig av tips och skapa vänner för livet. Det är väldigt bra att vara med i en förening för funktionsnedsatta.

 

E-sport – populär sport utan fysisk påfrestning

E-sport har blivit väldigt populärt den senaste tiden. Dataspel och TV spel har alltid varit populärt, men det är inte förens på senare år som e-sport har blivit så stort som det är idag. E-sport är en perfekt sport för den som har rörelseförhinder. Det enda som krävs är att man ska kunna röra fingrarna. Det behöver inte vara full rörelseförmåga, utan det räcker med att endast kunna röra dem lite.

När man spelar e-sport kan man dessutom spela mot andra. Antingen träffas man ett par eller en grupp och spelar tillsammans eller så spelar man med varandra över nätet. Oavsett hur man spelar så är e-sport mer socialt än vad många tror. Man övar dessutom upp koordinationsförmågan och fingerfärdigheten.

 

tvspel

Det är viktigt med meningsfulla sysselsättningar för personer med psykisk funktionsnedsättning

studera

Runt om i landet så anordnas det viktiga aktiviteter för personer med olika funktionsnedsättningar. På denna sida kommer vi att gå igenom olika aktiviteter som passar för personer med en psykisk funktionsnedsättning. En viktig del i livet är arbete och känslan av att känna sig behövd. Även personer med en psykisk funktionsnedsättning kan arbeta.

 

Fysiska aktiviteter för personer med psykiska funktionsnedsättningar

De flesta personer som har en psykisk funktionsnedsättning, och inte en fysisk, kan utöva många sporter och fysiska aktiviteter. Inte alltid lika bra som en person utan funktionshinder, eftersom att det kan vara svårt för personen att förstå hur och varför man ska göra vissa saker. Men i de flesta fallen går det utmärkt för en person att utföra sporter med viss modifikation. Det finns sporter som man utövar ensam och lagsporter som är anpassade till personer med en psykisk funktionsnedsättning.

 

Lagsport tränar den sociala förmågan

En lagsport är ett perfekt sätt för den funktionsnedsatta att inte bara utöva en fysisk aktivitet, utan även den sociala förmågan. En psykisk funktionsnedsättning går ofta hand i hand med svårigheter av att skapa och upprätthålla sociala relationer. En lagsport är därför perfekt för den funktionsnedsatta. Man hamnar i en situation där man umgås med flertalet människor och får öva på att lösa saker tillsammans och samarbeta. Man går även igenom bra och dåliga stunder tillsammans och kan stötta och få stöttning. Det kan ses som en typ av habilitering.

 

Studera med en psykisk funktionsnedsättning

Samhället har till uppgift att alla ska kunna studera. Det börjar redan i förskolan med extrainsatta pedagoger, och fortsätter sedan hela skolgången. Men även för en vuxen som vill studera så finns det hjälp att få. Alla ska ha samma möjligheter att studera och därför finns det pedagogiskt stöd att ansöka om ifall man vill studera men inte klarar av det på egen hand.

 

Möjlighet till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Det kan vara svårt att få arbete för en person med grava psykiska nedsättningar, medans det brukar kunna gå bra för en person som endast har en liten nedsättning.

Samhall är ett företag som arbetar med att anställa människor med olika funktionshinder, bland annat psykiska funktionshinder. Det är ett bemanningsföretag som sysslar med bland annat städning och tvätt. De hyr ut sina tjänster till företag som vill göra skillnad och anställa folk med olika och begränsade möjligheter.

 

Viktigt att känna sig behövd och duktig

Att arbeta gör att många känner att man har en plats i samhället. Man behövs, och man får chans till att bli bra på någonting. Detta är viktiga känslor som varje människa borde få känna. Istället för att känna att man inte är tillräckligt bra och inte passar in i samhället så bidrar arbete till ett gott psykiskt välmående. Företag som Samhall arbetar efter varje individs förmåga och anpassar jobbet därefter. Detta hjälper även till att inte göra jobbet till en börda, utan något roligt och otroligt viktigt.

Somatisk funktionsnedsättning

gravid

Somatisk betyder fysisk eller kroppslig. Det är en sjukdom som sitter i kroppen och påverkar det fysiska, till skillnad från en intellektuell funktionsnedsättning som inte påverkar fysiken i kroppen. Det finns sjukdomar som har aspekter från båda dessa typer och är både intellektuella nedsättningar och somatiska nedsättningar. Det finns även psykosomatiska sjukdomar där den psykiska sjukdomen påverkar det fysiska.

 

Somatisk funktionsnedsättning och intellektuell nedsättning

En somatisk funktionsnedsättning betyder alltså att personen har begränsad kroppslig och fysisk funktion. Det intellektuella kan fungera precis som det ska men ibland är även det intellektuella påverkat.

Det kan handla om en funktionsnedsättning som är både intellektuell och somatisk. Eller så har den intellektuella nedsättningen skapat en somatisk nedsättning i form av att personen inte har kunnat ta hand om sig själv på ett bra sätt, vilket i sin tur har skapat en fysisk nedsättning. Det kan även ske åt andra hållet, att den somatiska nedsättningen har begränsat livet för den funktionsnedsatta och att detta i sin tur har lett till en intellektuell nedsättning.

 

CP skada är en somatisk funktionsnedsättning

Ett exempel på en somatisk funktionsnedsättning är CP skada. Det är minst sagt en somatisk sjukdom eftersom att den påverkar kroppen rent fysiskt. Men detta är även ett exempel på hur den somatiska sjukdomen kan gå över till en intellektuell nedsättning eller åtminstone en psykisk åkomma.

En grav CP skada kan göra det svårt för personen att gå i skolan. Det kan göra att personen behöver mycket vård vilket tar mycket tid från studierna, eller att personen har svårt med talet och kanske inte kan skriva, vilket påverkar studierna. Det krävs en bra studieteknik för att informationen ska sätta sig, och alla funktionsnedsättningar klarar inte av att stödja det. I dessa fall kan ett intellektuellt funktionshinder uppkomma, även om det absolut inte behöver göra det.

 

Ryggmärgsbråck – ett medfött somatiskt funktionshinder

Ryggmärgsbråck är en somatisk funktionsnedsättning som är medfött. Det är en missbildning i ryggmärgen som uppstår redan under de allra första veckorna i en graviditet. Bråcket bildar en knöl på ryggen och beroende på knölens storlek och placering kan det ge olika fysiska besvär. Det kan vara så att personen mer eller mindre inte blir påverkad alls förutom när det kommer till ansträngande aktiviteter, eller så kan det vara så illa som att knölen bidrar med en förlamning i benen. Oavsett om det bara ger upphov till problem vid fysisk aktivitet så räknas det som en funktionsnedsättning, eftersom att fysisk aktivitet är viktigt och något vi bör göra.

 

Somatisk funktionsnedsättning efter en olycka eller sjukdom

Det finns de somatiska sjukdomarna som är medfödda, ryggmärgsbråck är ett exempel på detta. Men det finns även de funktionsnedsättningarna som uppkommer senare i livet. Det kan handla om till exempel en olycka där man skadar ryggen eller benen så att de inte fungerar och man måste sitta i rullstol. Eller om handen skadas eller måste amputeras.

Det kan även handla om att man har haft någon sjukdom. Till exempel en cancertumör där man fick lov att operera bort en bit av kroppen, till exempel foten.

Kostnader, subventioner & stöd för hjälpmedel åt funktionsnedsatta

pengar

Att ha funktionshinder ger kostnader. Det kan handla om kostnad för att ha en personlig assistent, resor för att kunna ta sig till sjukhuset, köp av en rullstol eller kostnad för ombyggnation hemma för att kunna ta sig fram med rullstolen. Men det handlar även om ett inkomstbortfall. Både för personen som har funktionsnedsättningen i och med att många funktionshinder gör det svårt eller omöjligt att jobba, åtminstone heltid. Men även föräldrar drabbas då barnet kan behöva extra stöd vilket inte tillåter föräldrarna att arbeta heltid.

 

Olika kostnader i olika delar av landet

Landstingen, regionerna och kommunerna har ett ansvar för alla människor. Ett av ansvaren innebär att erbjuda hjälpmedel till de personer som behöver det. Men trots att de har skyldighet och ansvar att erbjuda dessa hjälpmedel betyder inte det att de kommer gratis. Det varierar från region till region då de själva bestämmer hur kostnaderna ska se ut.

Det finns dock hjälpmedel som är gratis. Detta är de hjälpmedel som ses som livsnödvändiga och som behövs för att leva ett normalt liv. Det kan handla om en rullstol för en förlamad person eller ett handtag i duschen för att kunna duscha och uträtta hygieniska behov.

 

Bidrag för stöd och hjälpmedel

Det finns många bidrag att ansöka om för att själv slippa betala, åtminstone delar, av den hjälp man behöver. Det kan handla om att man behöver ha en assistent, en rullstol eller en hörapparat. Några av de bidragen som går att få via försäkringskassan är bilstöd för de som behöver en specialanpassad bil, assistansersättning, handikappersättning, omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med en funktionsnedsättning, arbetshjälpmedel och mycket mer. Det går även att ansöka om generella bidrag som aktivitetsersättning, sjukersättning, merkostnadsersättning och bostadstillägg. Dessa pengar behöver inte gå till något speciellt, förutom bostadstillägget, utan är bidrag för att du som inte kan arbeta på grund av din funktionsnedsättning ändå ska få en inkomst för att kunna ha en bostad och köpa mat.

 

Vad kostar en rullstol?

Priserna på rullstolar och permobiler varierar kraftigt. Det finns billiga alternativ till manuella rullstolar, det vill säga rullstolar utan el. Men dessa billiga rullstolar är inget bra alternativ för en aktiv person att använda i vardagen. De billigare alternativen kan kosta så lite som runt tusenlappen, men dessa lämpar sig bättre för äldre personer på till exempel ett ålderdomshem där rullstolen endast används inomhus och där den endast färdas kortare sträckor.

För en funktionshindrad person med ett aktivt liv som är ute på aktiviteter är en rullstol av hög kvalitet ett bättre alternativ. Dessa kan kosta upp emot 10 000 kronor.

En permobil, en rullstol som drivs på el, är dyrare. Där startar priset ungefär där en manuell rullstol slutar och sträcker sig till 40 000 kronor.

 

Vad kostar det att ha en personlig assistent?

Kostnaderna för en personlig assistent varierar från kommun till kommun och även fall till fall. Det beror på vilken grad av hjälp personen behöver samt om det gäller dagtid eller på natten. OB måste betalas på obekväm arbetstid, det vill säga sena kvällar, nätter och helger. OB är en extra kostnad utöver den vanliga timlönen, som ska täcka upp för att personen i fråga måste arbeta på obekväm arbetstid. Ersättningen man får från försäkringskassan för en personlig assistent ligger på 304,30 per timme. Det går även att ansöka om utökad ersättning om man har dyr assistans på grund av en svår funktionsnedsättning, men maxtaket ligger på 340,81 kronor per timme.

Det kan ta upp till fem månader innan ett beslut tas, så det är viktigt att tänka på att ansöka om bidrag så fort som möjligt.

Barnhabilitering – tidiga insatser vid förskolan

förskola

För barn med funktionsnedsättningar sker habiliteringen oftast hemma eller på förskolan. Är nedsättningen grav så kan det behövas en läkare eller annan professionell personal. Men i de flesta fallen handlar det om att föräldrar och förskolepersonal utbildas för att kunna habilitera barnet.

 

Arbete på förskola i syfte av barnhabilitering

Förskolan och personalen på förskolan kan få utbildning i habilitering om ett eller flera av barnen har en funktionsnedsättning. Även om en tidigare elev på förskolan har haft en funktionsnedsättning så rekommenderas det att personalen utbildas på nytt. Det kommer ständigt ny information och nya sätt att arbeta på. Personalen utbildas dessutom i den specifika nedsättningen som barnet har. Detta för att kunna anpassa sig så bra som möjligt utefter barnet.

 

Olika typer av habilitering på förskolan

Först och främst handlar det om att personalen ska få insikt i barnets funktionsnedsättning för att kunna förstå barnet bättre. Det handlar bland annat om att lära sig vad barnet har förmågan att klara av så att man inte ställer orimliga krav på barnet och förväntar sig att de ska klara av uppgifter eller situationer på ett bättre sätt än vad det faktiskt kan. De kan bland annat röra sig om autism.

Sedan handlar det om att lära sig att hantera barnet och att lära barnet att hantera sig själv och sina känslor. Både barn och vuxna utan funktionsnedsättning kan bli upprörda när de stöter på ett problem. För barn med en funktionsnedsättning kommer dessa problem mer frekvent. Det kan till och med resultera i att barnets upprördhet övergår till aggressivitet eller att barnet blir väldigt ledset. Detta är fullt normalt men går att motverka i viss mån. Detta är viktigt även för de andra barnen på förskolan som annars kan bli rädda. Ett barn vill inte vara argt, barn vill vara glada, men konstanta hinder kan sätta stopp för det och barnet behöver hjälp från en vuxen.

Att anpassa sig efter barnets förmåga går hand i hand med ovan stycke om att barnet annars kan bli argt eller ledset. När aktiviteten anpassas så att den funktionsnedsatta klarar av den så byggs självförtroendet upp och barnet får känna på att klara av saker, som de ser kamraterna göra hela dagarna. Men det handlar om en fin balans. Barnet måste även utmanas för att kunna utvecklas. Men att blanda lätta övningar som barnet klarar av, med stegvis svårare övningar är en bra väg framåt.

 

Extra personal på förskolan som stöd

I vissa fall kan barnet i fråga behöva ha extra mycket stöd och hjälp i form av en extrainsatt personal på förskolan. I de fallen där funktionsnedsättningen är lätt så brukar det oftast fungera bra utan extra personal förutsatt att förskolan inte redan är underbemannad. Men i de fallen där barnet har en grav funktionsnedsättning behövs det vanligtvis en assistent till barnet. Detta är både för att barnet ska utvecklas allra bäst i och med att den personen då kan fokusera helt och hållet på barnet och dess funktionsnedsättning. Men även för att avlasta övrig personal så att de andra barnen inte blir lidande av att barnet med funktionsnedsättningen tar mycket tid från pedagogerna.

Kognitiva svårigheter vid CP skada

hjärna

CP skada är en sjukdom som påverkar musklerna och rörligheten i kroppen. Det finns lätta former av CP skada som knappt märks och de mer utvecklade formerna där personen kan behöva sitta i rullstol. Med träning kan många leva ett kvalitativt liv.

 

Vad är en CP skada?

CP är en förkortning av cerebral pares. En CP skada uppkommer i hjärnan och sker någon gång innan två års ålder. Skadan finns med för resten av livet och påverkar rörelseförmågan. En person med CP skada behöver inte ha intellektuella svårigheter trots att skadan sitter i hjärnan. Detta eftersom att det egentligen endast påverkar rörelseförmågan.

Trots att en CP skada inte är intellektuell så kan den ge intellektuella svårigheter. Till exempel om talet påverkas. Talet är en viktig funktion hos människan som låter oss diskutera olika teser, fakta och skapa vänskapliga relationer. I och med att man inte kan utvecklas som man ska utan tal, förutsatt att man heller inte kan tala teckenspråk, så kan en CP medföra en intellektuell nedsättning på sikt.

 

Symptom på CP skada hos barn

En CP skada kan uppkomma redan i magen, eller under förlossningen. Även efter förlossningen och upp till två års ålder. Det är vanligt att man som förälder till ett barn med CP märker det tidigt, även om man inte alltid kan koppla det till CP. Det kan handla om att barnet inte kan rulla runt eller har svårt att balansera huvudet. Dessa saker kopplar man sällan ihop med CP, men man märker att det är något avvikande. Alla avvikande egenskaper hos sitt barn bör diskuteras med BVC eller annan professionell instans. Denna personen kan då kolla vidare för att se om det bara rör sig om svaghet eller en CP skada, eller något helt annat.

 

Hjälpmedel vid CP skada

Det finns många hjälpmedel för att förbättra livskvaliteten hos en person med CP skada. När det kommer till kroppen så utvecklas den av träning. Det är därför mycket viktigt att hålla igång, trots att det kan kännas jobbigt i och med svårigheterna. Det kan handla om att träna musklerna i till exempel armar eller ben eller att gå till en logoped för att träna talet. I svåra fall behövs en läkare för att träna, men i de flesta fallen så får personen i fråga och de närstående utbildning inom CP och tips och råd för hur detta tränas upp på bästa sätt. För barn sker träningen oftast via lek på till exempel förskolan, och barnet i fråga kommer då inte ens att uppfatta det som träning utan bara som något roligt. De som har stora svårigheter med att röra sig kan få fysiska hjälpmedel som kryckor eller rullstol.

rullstol

Behandling av CP skada

Det går inte att bota en CP skada, utan den är permanent. Det bästa är att träna. Det som går att göra med medicin är att ge injektioner eller tabletter som verkar muskelavslappnande. I vissa fall av CP så spänner sig musklerna, likt spasmer. Detta går att förebygga med medicin. En avslappnad kropp har dessutom lättare att träna. Så i de fall medicin är möjligt kan det underlätta mycket för den CP skadade, inte minst i form av att det blir möjligt att träna och habilitera kroppen.

Det går även att stödja upp kroppen. Ibland kan en person med en CP skada få en snedställd kropp i och med att musklerna inte fungerar som de ska och personen i fråga kan då behöva böja sig i olika positioner. Detta går i viss mån att motverka genom att sätta tight bandage för att binda ihop, eller sätta skenor. Detta görs till exempel för att räta ut anklarna och fötterna så att personen lättare ska kunna gå.

 

Lätt CP skada

I vissa fall där CP skadan är lätt så går den nästan helt att träna bort, speciellt för små barn som växer och utvecklas hela tiden. Små barns hjärnor växer och kroppen utvecklas och växer. Barn har en fantastisk förmåga att hitta andra alternativ för att lösa problem, och det gäller även när de har problem med kroppen. Kan barnet inte göra en specifik rörelse med armen så finns det god chans att barnet utvecklar ett annat sätt att göra detta på, till exempel med hjälp av benet eller liknande. De med en lätt CP skada har goda chanser att leva ett normalt liv.

 

Livslängd med en CP skada

Livslängden för en person med CP skada styrs av olika faktorer. Först och främst beroende på hur grav skadan är, men också hur mycket habilitering och träning som genomförs. En person med en lätt CP skada lever ungefär lika länge som en frisk person. Medans en tredjedel av de personer med en grav CP skada dör innan de fyllt 30.

CP skadan i sig är inte progressiv, vilket betyder att den inte förändras eller förvärras över tid. Men däremot så behövs det regelbunden träning för att skadan inte ska förvärras. Därför är träning en viktig del i frågan om hur länge en person med CP skada kommer att leva.

Hjälp och habilitering för barn med autism

pennor

Det finns mycket hjälp att få för att en person med autism ska få ökad livskvalitet. Dessa åtgärder bör sättas in snarast diagnosen fastställs. Ju tidigare hjälpen och rutinerna sätts in desto bättre livskvalitet kommer personen i fråga att få. Även närstående kan få stöd och hjälp.

 

Vad får man hjälp med på habilitering för autism?

Den grundläggande hjälpen man får på en habilitering är kunskap om vad autism är. Det inkluderar även hur det påverkar personen och vilka svårigheter det ger. Det är givetvis individuellt för varje person, men det finns ändå mycket som är generellt och gäller för nästan alla med diagnosen.

Det finns hjälp att få både för individen själv och för personer i dess närhet, till exempel närmsta familj och morföräldrar. Det finns även mer individanpassad hjälp och habilitering. Detta brukar rekommenderas till de som har grav autism och upplever många svårigheter i det vardagliga livet.

Det är även vanligt att personer med autism har någon specifik färdighet. Ett ämne som de brinner för och är extra bra på. Alla har inte hittat det än, och detta är också något man kan få hjälp med på habiliteringen. Det innebär inte bara att arbeta med, och lösa, de svårigheter som finns utan även att lyfta upp det som individen är bra på.

 

Habilitering för barn upp till 10 år

När det gäller små barn som är mellan noll och tio år så är det först och främst föräldrarna och de ansvariga pedagogerna på förskolan eller skolan som får hjälp och utbildas. Personerna får då utbildning i hur ett barn med autism bör handskas med på bästa sätt samt en grundläggande kurs i autism. I denna åldern får alltså barnet vanligtvis inte habilitering på så sätt. Istället sker det via föräldrarna eller pedagogerna på förskolan. Det är viktigt för barnet att folk i närheten är medvetna och kunniga i hur barnet och dess känslor bör hanteras.

 

Habilitering för barn äldre än 10 år

Gäller diagnosen någon som är tio år eller äldre så kan barnet själv få habilitering. Det finns bland annat grupper för personer med autism. I dessa grupper ingår professionella aspekter likväl diskussion i grupp med delande av erfarenheter och tips.

 

Stöd och hjälp för närstående och föräldrar

Det är inte bara personen som har diagnosen autism som påverkas, utan även andra runt omkring. Främst familjemedlemmar har mycket frågor kring autism. För föräldrar kan ett stöd behövas extra mycket så att föräldern kan se till att hjälpa barnet på bästa sätt på hemmaplan. För mindre barn blir man erbjuden detta stöd automatiskt, men för större barn måste man söka om det själv.

Men även syskon kan behöva stöd och hjälp för att hantera situationen som uppstår. Det kan kännas jobbigt för syskon att inte få samma uppmärksamhet och förståelse från föräldrarna som de har för barnet med autism. Det brukar finnas stöd och hjälp att få från kommunen eller regionen. Man kan även söka sig till en psykolog för att för stöd.