Oralmotoriska behandlingsmetoder
Gå direkt till: Aktuella rekommendationer - Hela rapporten
FÖrord
Föreningen Sveriges habiliteringschefer har initierat att ta fram evidensbaserade
metoder, arbetssätt och behandlingsresultat inom barn- och ungdomshabiliteringen.
Ett av två pilotområden är oralmotorik.
I denna arbetsgrupp har följande personer medverkat:
Margareta Dahl, Överläkare Folke Bernadottehemmet
Birgitta Gullstrand, leg logoped, Barn- och ungdomshabiliteringen Oskarshamn
Kerstin Jakobsen, Barn- och ungdomshabiliteringen Mölndal
Inger Åstrand Rydberg, leg logoped, Talkliniken Danderyds sjukhus
Arbetsgruppen avslutades maj 2006 och ingen revidering kommer att ske av denna
rapport.
12 september 2006
Styrelsen för Föreningen Sveriges Habiliteringschefer
Aktuella Rekommendationer
Uppdaterat 12 september 2006
Det finns evidens för att daglig sensorisk-motorisk träning har
god effekt på oralmotorik och ätförmåga hos barn med CP,
men ej resulterar i catch-up vikt. Det finns däremot inte evidens angående
olika oralmotoriska metoder för att ge stöd vid val av behandlingsmetod
inom habiliteringen. Det visar rapporten "Oralmotoriska behandlingsmetoder
inom barn- och ungdomshabiliteringen" som du kan läsa nedan.
Sammanfattning
Denna studie visar att det finns evidens för att daglig sensorisk-motorisk
träning har god effekt på oralmotorik och ätförmåga
hos barn med CP, men ej resulterar i catch-up vikt. Gomplatta förstärker
denna goda effekt under första året, men ej därefter. Matens
konsistens, sättet att ge mat på och barnets ätposition har
också betydelse för oralmotoriska förmågan (se bilaga
1).
Det finns inte evidens angående olika oralmotoriska metoder för
att ge stöd vid val av behandlingsmetod inom habiliteringen.
Efter avrapporteringen har gruppen aktualiserat två arbeten, som dock
inte granskats av gruppen.
Avslutning/konklusion
Vilken Är den kliniska nyttan?
Trots att flertalet artiklar inte håller måttet vetenskapligt,
så har de klinisk nytta genom att ge stöd vid val av behandlingsmetod.
Oralmotorisk träning bör utföras dagligen och därför
är föräldrasamverkan av vikt så att hemmet involveras och
behandlingen läggs upp och vävs in i vardagen på ett så
naturligt sätt som möjligt. Det är därför viktigt att
vi har en god kunskapsgrund att stå på för att ge en optimal
vård. Ett ökat användande av standardiserade protokoll och bedömningsinstrument/-metoder
skulle ge underlag för en god behandling och även ge möjlighet
att bättre kunna utvärdera våra insatser. Det är också
viktigt att kunna veta hur frekvent behandlingen skall vara och under hur lång
tidsrymd man skall hålla på för att uppnå resultat. Om
resultat uteblir så kanske den typen av behandling skall uteslutas. Det
pågår forskning nationellt och internationellt för att kvalitetssäkra
oralmotoriska insatser. Utarbetande av ett oralmotoriskt vårdprogram kan
vara nästa steg för att kunna validera behandlingsinsatser.
FramÅtblickande
Ett mål kan vara en ökad samordning mellan oralmotoriska centra
för validering av behandlingsmetoder och bedömningsprotokoll. Nämnas
kan att det pågår ett samnordiskt projekt för utarbetande av
ett gemensamt oralmotoriskt bedömningsprotokoll.
Ett område har särskilt granskat, nämligen ”ätträning”.
