FÖrÄldrastÖd inom barn- och ungdomshabiliteringen

Gå direkt till: Aktuella rekommendationer - Hela rapporten

FÖrord

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer har som uppgift att verka för en utveckling av habiliteringsverksamheten för barn, ungdomar och vuxna utifrån de övergripande mål som beskrivs i hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade. Föreningen har ambitionen att gemensamt utveckla en kunskapsbaserad och ändamålsenlig verksamhet som är kostnadseffektiv och till nytta för de som behöver habilitering. I en god kvalitet innefattas även att habiliteringen ska vara brukarfokuserad och ta tillvara personernas och de anhörigas egna erfarenheter och resurser.

Inom ett flertal områden behöver metoder, arbetssätt och behandlingsresultat för personer med funktionsnedsättningar beskrivas och dokumenteras. För att öka kunskapen om vilka åtgärder som ska utvecklas och vilka som ska avvecklas krävs ett nationellt samarbete.  Därför initierade föreningen 2001 ett projekt som fick namnet Evidens Baserad Habilitering (EBH). Syftet var att pröva en nationell arbetsmodell bestående av arbetsgrupper med uppgift att systematiskt granska och värdera olika interventioners evidens.  Arbetssättet har visat sig vara framgångsrikt när det gäller att sammanställa tillgänglig forskning och har även inneburit rekommendationer inom flera områden. De områden som hittills valts ut för granskning har främst inriktats på barn och ungdomar eftersom föreningen fram till årsmötet 2010 endast omfattade barn- och ungdomshabilitering, men kommer att vidgas till vuxenhabilitering i kommande arbetsgrupper.
Det område som granskats i denna rapport gäller barn och ungdomshabiliteringens föräldrastöd.
Arbetsgruppens uppgift har varit att:

• Granska den vetenskapliga evidens som finns för effekter av olika stödinsatser riktade till föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, med avgränsning till habiliteringens huvudgrupper.
• På ett lättfattligt sätt göra erhållna resultat tillgängliga i en rapport

I juni 2010 var rapporten färdig och från augusti 2010 finns den presenterad via databasen www.habiliteringschefer.se

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer ställer sig bakom de rekommendationer som arbetsgruppen lagt fram. Habiliteringens föräldrastöd är angeläget för att förbättra familjernas livskvalitet men även för att förebygga psykisk ohälsa hos barnen. Rapporten visar på behovet av svenska studier för att kunna rekommendera föräldrastöds program som ger mest nytta för habiliteringens målgrupper.
Ett varmt tack till arbetsgruppen under sakkunnig ledning av fil dr Malin Broberg psykologiska institutionen i Göteborg .

Umeå 2010-07-08

Carina Folkesson
Styrgruppen Evidensbaserad habilitering
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer

Aktuella Rekommendationer

Uppdaterat 2 September 2010

• Habiliteringen bör erbjuda olika typer av föräldrastöd utifrån familjens/förälderns behov. En basmodell avseende stöd och kunskap kring barnets funktionsnedsättning och vad habiliteringen kan erbjuda och vilket samhällsstöd man är berättigad till bör ges till alla och därutöver skall utökat stöd kunna erbjudas, t.ex. krisbearbetning, kognitiva tekniker för stresshantering, föräldraträning och föräldrautbildning. Gemensamt för insatserna bör vara att de utgår ifrån familjens behov och utgår ifrån tydliga metoder avseende mål och innehåll. Ett steg i tydliggörandet är att dokumentera och utvärdera det föräldrastödsarbete som bedrivs och utifrån detta skapa tydliga arbetsmodeller.
• Habiliteringen bör erbjuda föräldrastöd såväl individuellt som i grupp.
• Familjer som har barn med beteendeproblem bör tidigt erbjudas utökat stöd med föräldraträningsprogram där man praktiskt får omsätta kunskaperna i samspel med sitt barn.
• För att avgöra vilka föräldrar och barn som behöver fördjupat stöd, men också för att följa effekterna av insatser kan barns beteendeproblem och föräldrars stress följas med någon standardiserad metod.
• Rutiner bör finnas för att ta hand om/remittera föräldrar som har allvarligare psykiska symtom. Vid behov kan även instrument användas för att skatta t.ex. depression och ångest hos föräldrar.
• Att genomföra intensivbehandling t.ex. tillämpad beteendeanalys eller nätverksbaserad intensivträning kan innebära en ökad påfrestning på familjen. Det är därför viktigt att titta på familjens situation och erbjuda stressreducerande insatser innan och under behandlingen.
• Det är viktigt att ta hänsyn till familjens sammansättning och styrkor när man planerar och genomför insatser så att alla viktiga familjemedlemmar får tillgång till stöd, t.ex. styvföräldrar, syskon och mor- och farföräldrar.
• En viktig del i habiliteringens föräldrastöd är att bidra till en god samordning mellan olika vårdgivare, myndigheter och organisationer.

Hela rapporten med bilagor

Uppdaterat 2 September 2010

Hela rapporten