Dysartri hos barn och ungdomar med CP

Gå direkt till: Aktuella rekommendationer - Hela rapporten

FÖrord

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer har som uppgift att verka för en utveckling av habiliteringsverksamheten för barn och ungdomar utifrån de övergripande mål som beskrivs i hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade. Föreningen ska på olika sätt stimulera forsknings- och utvecklingsarbete. Våra verksamheter riktar sig till en grupp barn och ungdomar i samhället med stora och komplicerade behov.

Föreningen har en ambition att gemensamt utveckla en kvalitetssäker och effektiv verksamhet. Effektivitet kan ses ur en traditionell kostnadsaspekt men också ur barnets/ den unges/ familjens levnadsaspekt.

Det finns en flora av interventioner. Inom ett flertal områden behöver metoder, arbetssätt och behandlingsresultat för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar beskrivas och dokumenteras. För att med största möjliga säkerhet veta vilka som ska utvecklas och vilka som ska avvecklas krävs ett nationellt samarbete. Därför initierades 2001 ett projekt som fick namnet Evidens Baserad Habilitering (EBH). Syftet var att pröva en nationell arbetsmodell bestående av övergripande arbetsgrupper med uppgift att granska olika interventioners evidens. Detta är den tredje arbetsgruppen där arbetsmodellen har använts.

Arbetsgruppens uppgift har varit att:
• göra en litteraturöversikt över aktuell forskning och erfarenhetsbaserade resultat avseende effekter av behandlingsmetoder för dysartri hos barn och ungdomar med cerebral pares (CP).

• utifrån överenskomna kriterier kritiskt granska de utvärderingar och studier som publicerats.

• på ett lättfattligt sätt göra erhållna resultat tillgängliga i en rapport.

I oktober 2007 var rapporten färdig och från maj 2008 finns den presenterad via den databas som föreningens medlemmar abonnerar. Resultatet av arbetsgruppens arbete är mycket professionellt och arbetsformen har varit framgångsrik och stimulerande.

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer ställer sig bakom de rekommendationer som arbetsgruppen lagt fram. Rapporten bidrar till en fördjupad kunskap. Evidensgrunden för de olika interventionerna är dock måttlig - låg och behovet av forskning är mycket stort.

Ett stort tack till Annika Eng-Olofsson, Ulrika Ferm, Ann Nordberg, Alli-Marie Tuominen-Eriksson, Anneli Åkerberg och Lena Hartelius för att ni med lust och energi har gripit er ann uppgiften. Genom er granskning tydliggörs också behovet av fortsatta studier för att säkra en habilitering på säker grund.

Göteborg 2008-05-09

Anna Kågeson
Styrgruppen Evidensbaserad Habilitering

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer

Aktuella Rekommendationer

Uppdaterat 29 april 2011

Rekommendationerna baseras pÅ granskningar gjorda 2007, 2009 och 2011
(se rapporter)

Totalt 19 arbeten som beskriver behandling av dysartri hos barn och ungdomar med cerebral pares har granskats.

Bevisstyrkan kan sammanfattas som låg till måttlig med betoning på måttlig: Få studier och inga kontrollerade gruppstudier har genomförts men positiva effekter har noterats i andra väl genomförda studier och mer forskning är på gång!

De rekommendationer som kan ges är att logopedisk intervention med syfte att påverka talfunktion bör vara individuellt utformad och inriktad på talrelaterade, ej rent oralmotoriska övningar. Övningar inriktade på andning, fonation, talhastighet och fraslängd kan öka förståelighet av såväl enstaka ord som sammanhängande tal. För en del barn och ungdomar kan träning inriktad på långsammare tal och högre röststyrka bidra till bättre röstkvalitet, tydligare tal och ökad förståelighet. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) bör också prövas. Logopedisk intervention som avser att påverka talet hos barn och ungdomar med cerebral pares bör förmodligen genomföras intensivt och måste på ett mer systematiskt sätt än hittills utvärderas och dokumenteras.

Behandling av tal hos barn och ungdomar med cerebral pares är fortfarande ett outforskat område. Det är viktigt att slå fast att logopedisk intervention inom detta område befinner sig i ett läge där man bör skilja på ”no evidence of effect” respektive ”evidence of (no) effect”. Forskningsaktiviteten har hittills varit så begränsad att vi inte tveklöst kan slå fast att behandling vare sig har effekt eller inte har effekt.

Angela Morgan och Lindsay Pennington, två erfarna forskare inom området, har sammankallat till ett möte om logopedisk behandling av dysartri hos barn och ungdomar. Mötet äger rum i samband med EACD-konferensen (European Academy of Childhood Disability) i Rom 2011 och föreliggande arbetsgrupps vetenskapliga ledare kommer att delta.

Hela rapporten med bilagor

Uppdaterat 25 maj 2011

Hela rapporten 2006-2007

Uppdateringsrapport 2009

Uppdateringsrapport 2011